Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade Svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade Svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

I denna uppsats undersöks förhållandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet är att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som är på engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. Två enkäter delades ut till studenter på Högskolan i Skövde. Enkät 1 innehöll korta frågor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var på engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ämnesområden. Enkät 2 innehöll samma frågor som Enkät 1, kombinerat med ett antal öppna frågor.

Studiens syfte var att undersöka Svenska studenters upplevelse av att studera i Los Angeles med fokus på vad de ansåg prioriterades inom högskoleundervisningen. Studien undersökte också de fördelar och nackdelar studenterna ansåg att utlandsstudier innebar samt av vilka skäl de valde att studera i USA. I studien ingick 10 kvinnliga studenter från Sverige som studerade eller hade studerat i Los Angeles. Alla intervjufrågor besvarades ur den intervjuguide som konstruerades för studien och de data som samlades in analyserades utifrån en bourdieuinspirerad ansats med fokus på habitus. Resultatet visade att studenter som väljer att studera utomlands har liknande kulturell bakgrund.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som skiljer i personlighet mellan studenter som vaccinerade sig mot svininfluensan och studenter som inte vaccinerade sig. Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning på 194 studenter från ett universitet i Svealand. Deltagarna fick besvara psykometriska personlighetstester som mätte känslighet, ångest, depression, sympati och pålitlighet. Därefter utfördes statistiska test i SPSS för att i huvudsak beräkna medelvärdesskillnader.Resultaten visar att vaccinerade studenter är signifikant känsligare än ovaccinerade studenter. Vaccinerade studenter är också mer ångestfyllda men skillnaderna är inte signifikanta.

Revision är ett yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat yrkets image.

Uppsatsen undersöker huruvida det finns ett förväntningsgap mellan lärare och studenter på ekonomutbildningen vid Uppsala Universitet. Parametrar som tagits i beaktning är hur lärare och studenter uppfattar situationen. Det som undersökts är: 1. hur lärare upplever vikt och nytta av olika kunskaper jämfört med 2. hur studenter upplever vikt och nytta av samma kunskaper.Undersökningen består av en enkätstudie.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

Det övergripande syftet med denna kvalitativa studie var att få en djupare förståelse för aktörskap hos studenter med invandrarbakgrund. En tidigare delrapport visade att studenter med invandrarbakgrund på Högskolan i Halmstad höstterminen 2007 hade delvis annorlunda föreställningar om, förhållningssätt till och prestationsnivå i utbildningen än studenter med nordisk bakgrund på samma program. Jag bestämde mig för att skapa en djupare förståelse kring hur dessa skillnader mellan studenter med invandrarbakgrund och svensk bakgrund ser ut, vad de nämnda skillnaderna kan bero på och vilka konsekvenser de kan leda till. Jag valde begreppet aktörskap som utgångspunkt och använde mig främst av Freire som teoretiker i min studie. Jag samlade empiri med hjälp av kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och diskussioner.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Syftet med Sveriges utbildningssystem är att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsättning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det är det långt ifrån alla somväljer att utnyttja den rättigheten. Den här studien använder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som påverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien är att med hjälp av olika samhällsekonomiska och politiskavariabler göra uppskattningar av hur många studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande variablerna som används i regressionerna är arbetslöshet,antalet 19-åringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielån samt endummy-variabel från 2011 då det infördes en kostnad för utländska studenter att studera iSverige.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

med denna uppsats var att ta reda på den upplevelse studenter och lärare har av Kursportalen isitt dagliga arbete. Forskningsfrågan i uppsatsen var för det första: ?Vilka styrkor ochsvagheter finns det in användargränssnittet för Kursportalen vid Göteborgs universitet ochhur kan svagheterna förbättras?? För att komma fram till det behövdes en ytterligareforskningsfråga: ?Vilka delar av Kursportalens design upplevs av användarna som brarespektive mindre bra?? De olika funktionerna i Kursportalen utvärderades först genomenkäter till lärare och studenter vid de tre institutionerna Informatik (flyttade sedan till ITuniversitetet),Företagsekonomi och Svenska. Det viktigaste resultatet av utvärderingen var attden grafiska designen: layout, teckensnitt och i viss mån även färgerna, var bra ochkonsekventa medan navigeringen, främst för studenter, var svår..

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera skillnader i hur servicekvalitén inom servicenäringen i Sverige uppfattas av Svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter.Metod: I studien användes en kvantitativ metod med hjälp av enkäter med slutna svarsalternativ och ordinalskala, som distribuerades till totalt 324 Svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Vidare användes dataprogrammet IMB SPSS för att utföra faktoranalyser och klusteranalyser. Resultaten användes sedan för att testa de använda teorierna.Resultat: Genom att analysera de resultat som deducerats från insamlad data har studien bidragit med ytterligare data inom kulturområdet och servicenäringen. Studiens teoretiska referensram har stärkt de slutsatser som gjorts, men har även visat sig vara vag i vissa sammanhang. Studien har visat vissa intressanta skillnader i hur kinesiska utbytesstudenter och Svenska studenter uppfattar servicekvalitén inom servicenäringen.Förslag till fortsatta studier: Studiens resultat skulle kunna bidra till förslag till fortsatta studier inom servicenäringsområdet och servicekvalité.